Jag kommer ihåg alla goa minnen från midsommar när man var liten/mindre,
det var alltid samma folk och samma principer. Vandringsbucklan och alla dessa
tävlingar för att få den. Även fick man den själv någon gång. Att alla vi barn
hade det så kul tillsammans och det alltid var lika kul med fulla föräldrar. Jag
saknar det endel, nej mycket. Låter inte som något speciellt, men det går inte
att beskriva hur bra vi hade det. Sommarens höjdpunkt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar